Det luktar Clara
Allmänt ❤ 2017-09-18
Det luktar som du, sa jag när jag kramade om Clara. Efter all längtan så stod hon plötsligt på parkeringen till Marieborgs folkhögskola. Det var så konstigt att nu få hålla om henne efter att endast prata genom telefonen i över en månad. Det var svårt att slita oss ifrån varandra. Det blev våra kurrande magar som gjorde att vi fick be ge oss in i huset.
När vi hade fått i oss mat och fattat att vi verkligen var i samma hus blev det bråttom att göra oss iordning. Jag hade nämligen bestämt med några klasskamrater att vi skulle gå till någon bar och umgås. Mys dricka och presentera Clara för dom.
Det blev enligt mig en ganska bra kväll! Sen kanske det blev lite väl mycket människor, och jag vet att Clara inte alltid är superbekväm med det (men vem är det med massa nya människor). Men det var ändå mysigt och så skönt att veta att resten av helgen skulle bara vara hon och jag.
Vi vaknade relativt tidigt och bara tar det lugnt på morgonen. Jag i en av Clara t-shirts som jag alltid snor när vi sover över, och Clara i mina rosa byxor som får en att känna sig som en hemmafru. Först runt 12 blev det fart på oss.
Då bestämde vi oss för att gå på bio och den skulle börja 15:50. Och innan det skulle vi hinna göra oss snygga och ha en liten fotosession.
Clara har nämligen nyligen gått på en fotokurs så är något av ett proffs numera. Och jag tyckte att det var ju såklart värt att utnyttja så en får sig en nya profilbild.
Pirates of the caribbean hade jag och Clara pratat om att gå och se i maj när den hade premiär. Men av olika anledningar så gick vi aldrig. Därför passade så bra nu för jag hade gratis biobiljetter från mitt statistjobb.
Filmen var helt ok, det finns värre i serien om du frågar mig. Det var bara mysigt att få sitta i en biosalong med Clara igen. Försåt dock inte hur Clara vill gå på bio med mig, för jag är aldrig tyst. Jag reagerar högljutt, jag ställer frågor och kommenterar hela filmen hela tiden. Det är ett mysterie att någon överhuvudtaget vill gå på bio med mig!
Dagen fick avslutas med Doobidoo och cheez ballz som Clara köpt med som en liten gåva till mig. Är det inte konstigt att det är det där lilla hos andra som en kommer sakna? Att titta på doobidoo tillsammans, ha någon som en inte behöver säga något till men som en ändå har massa att prata med om, någon som vet allt om en och som en vet allt om, vara runt någon vars doft är så djupt inpräntat i en så att det känns som hemma och att kunna sno den andras tröja (Hur konstigt det än låter. Va tur att Clara gömt den under min kudde.
Fan va jag kommer sakna dig!
Kommentarer
Trackback
